Jag tycker det verkligen går åt rätt håll nu,,, med mig alltså,,, jag pratar om min trötthet.

För sorry om jag tjatar om den, men den styr så mycket just nu, så den blir liksom en stor del av hur mina dagar ser ut, därför blir jag så jädrans glad av varje litet ljus i tunneln som jag kan se...

Veckan började dock med att jag var så trött, så trött på måndagen, så jag var grinfärdig hela dagen.

Det enda jag ville göra var att sova, sova, sova😴😴😴

Men sååå glad jag är, dagar som denna att vi har hundarna, för även om dom skulle kunna få nöja sig med Thomas scooterturer och promenader, så VILL jag gå med dom, iallafall minst 30 minuter/dag.
 
Och det var typ allt dom fick av mig under måndagen,,,,

Och som ett riktigt mått på hur jädrans trött jag var, så var jag så trött, så att jag inte ens mäktade med att åka å träna i hundhallen, trots att tiden fanns,,,,

Hajja då på riktigt hur trött jag var☹️

Tror och hoppas att hundarna ändå uppskattar myset vi får,,,

någon av dom ligger alltid brevid mig i sängen,,,

oftast är det den gosiga lilla Sheriffen som gosar ner sig brevid mig🥰
 
Hickan ligger oftast på sängen i gästrummet brevid husse när han sitter och jobbar.

Men ibland lägger hon sig brevid mig,,, men annars är hon mest en riktig jäkla hussegris 🐷 
 

Nåväl, vi tog oss igenom en ganska trist måndag,med förhoppning om att tisdagen skulle bli bättre,,,

och WOAW😲så mycket bättre den blev...💪

Ändå ställde jag klockan på 7.30 och gick upp och käkade frukost i lugn och ro, innan jag åkte bort till vårdcentralen i Mariefred, där jag skulle ta bort stygnen klockan 09.00

 

Eller, det var inte stygn i huvudsak som skulle bort, det var AGRAFFER,

vilket jag aldrig hört talas om innan, och självklart var jag ett skak och supernervös innan att det skulle göra ont.

Men kära nån sånt slöseri på energi att vara nervös över det,,, det kändes ju överhuvudtaget inte.

51 agraffer, och 6 vanliga trådstygn plockades bort från min mage😱
 
Såret såg jättefin ut, det fanns några glipor, så nu är jag tejpad istället, 

jag som hoppats på att få inta bastun i helgen, får vänta snällt någon eller några veckor till.

Men huvudsaken är att det läker som det ska🍀

Kom lättad hem från VC, och stack ut med hundarna, käkade lunch, och sen brukar jag ju vara helt slut och sova ett par timmar.

Men jag vete tusan vad som hände, för jag var Superpigg, och såååå jäkla städsugen😝

Så jag satte igång med storstädning av vårt sovrum....
 
Slängde ut alla lakarn och hundbäddar 
 
Sen dammade jag, dammsög och våttorkade golven...

Och inte nog med det, så bytte jag till nya lakarn som jag strök innan dom bäddades tillbaka i sängen igen...
 
Så mysigt och rogivande att stå och stryka, och samtidigt titta ut genom fönstret på fåren som bökade runt i hagen utanför...

 
Thomas sa flera gånger till mig att jag inte skulle köra på för hårt, men jag kände mig verkligen superpigg, och så nöjd med mig själv när det var klart.....

Däremot, så vakande jag på onsdagsmorgonen och kände mig som om jag blivit överkörd av ett tåg....

Sov ända till klockan nio, och hade ingen som helst lust att kliva ur sängen...

Men det var ju bara att masa mig upp, och försöka få i mig lite frukost, vilket brukar pigga upp.

Men attans, mina annars så högt älskade riskakor, som jag tycker är så goda, smakade skit,,,

eller inte skit egentligen, men det kändes som om jag satt och tuggade på frigolit,🤮jag fick inte ner många tuggor, det bara växte o munnen på mig...

Kändes lite trist eftersom jag väntade finfrämmat till lunch...

Men jag tvingade mig ut på prommis med hundarna, och tänk att frisk luft hjälper mot det mesta,,,

för framåt lunchtid hälsade jag min pappa välkommen hit på lunch...

En väääääldigt bra lunchdate måste jag säga, för det var han som stod för matlagningen...😎
 
Kändes såååå jäkla lyxigt att få sitta brevid på en stol och njuta och titta när någon annan lagade mat...
 
Och att sedan få bli serverad något av det godaste jag vet,,, "pasta carbonara" och att det dessutom smakade himmelsk😋
 
Det var en supermysig dag🤩

Och den var inte slut ännu....

För på eftermiddagen sen, drog Thomas, hundarna och jag till Nykvarns Fina Hundhall💖
 
Och även om jag inte riktigt orkar med så mycket som jag skulle vilja, många pauser blir det, så är jag sååå nöjd med den träning vi får...

La mycket fokus på gripande och ingångar med tungen,,,,
   
och tycker hon gjorde det riktigt bra💝
 
Glock ser som vanligt så jäkla fin ut💖
 
Riktigt fint både ställande och läggande på inkallningen......
 
Och Olssons fria följ är en dröm💓
 
Jag har lite svårt för att kampa just nu, så Thomas leker extra mycket med dom❣️
 

Torsdagen blev också en bra dag, även om John Blund kom och hälsade på lite mitt på dagen...💤💤💤

Gick upp ganska tidigt, och gav mig ut på en riktigt gråtrist promenad.

Fy Faaaan vilket jäkla tråkigt underlag det är ute, finns knappt nånstans att gå utan att riskera att bryta benen.

Men hundarna verkar nöjda....
 
Drog direkt efter prommisen ner till Willys i Strängnäs för att veckohandla, det var kul, för det var ett tag sen, har mest levt på det som funnits i frysen sen jag kom hem från Uppsala.

Men nu är det härligt välfyllt i kylskåpet igen🍓🥑🍳🥓🍕🌭🍔🥗🍤🍩🍾

Och därefter blev det lite bensinstopp i den Weyländska kroppen, så det blev nån timmas snusande i sängen, innan vi hade det stora nöjet att få bege oss till Bästa Nykvarns Hundhall för lite rolig träning...

En liten selfie😂😂
 
Egentligen så föredrar jag att åka dit dagtid när Thomas jobbar, för det blir en sån härlig morot för mig, och jag har verkligen ÄLSKAT varje minut hundarna och jag spenderat där under vintern.

Men just nu mäktar jag inte hålla igång i en hel timma på sträck, så då är det skönt att ha Thomas med, som kan roa hundarna, och se till så att vi verkligen nyttjar hela timman vi är där...

Denna torsdag la vi mycket fokus på fritt följ med kommendering...
 
Båda ser såååååå fina ut⭐️❤️⭐️❤️⭐️❤️
 
Även så fokuserade vi en hel del på framåtsändandet för båda....

Glock på tempo ut.....
 
och Olsson på saktadelen....
  
Känns sååååå bra....
Sen bara hem, ta hand om hästar, och sen slappa framför "Beck 58 minuter" käkade ChopChop till middag, följt av varsin Semla....

Jag har gått ner 3 kg, sen jag kom hem från sjukhuset för 12 dagar sedan, och jag ska ju inte gå ner nu medans kroppen läker, så jag har fått en liten lista på "bra" mellanmål från dietisten.

Mellanmål som jag ska äta 3 gånger om dagen...

På den listan står det bla,,,

•semla

•gräddglass

•kanelbulle+kaka

•varm choklad med vispgrädde

•korv med bröd

•panpizza/pirog

Vi har snöat in på Semla, och det äter vi nästan varje dag, konstigt, jag som aldrig egentligen gillat semlor😆

 

Fredagen sen, såg gansk lik ut dom andra dagarna.

Började med en liten prommis på förmiddagen,,

 
Lite bättre underlag denna dag, och dessutom sken solen ☀️ så det var riktigt behagligt att gå å strosa.

Ökade på promenadtiden från 30-40 minuter, och kände mig såååå stolt när vi kom hem igen, även om jag gick raka vägen och la mig å sov en timma😴😴
 
Och sen när Thompa slutade jobba på eftermiddagen, drog vi till Nykvarns Hundhall, för veckans sista lydnadspass...
 
Glock apporterar,,,,
 
Riktigt bra fart med både metallen,,,,⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️
 
och tungen,,,   ⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️
 
Och frk Olsson och jag, vi nöter saktadelen,,,,,,⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️
 
hoppa lite får hon göra också⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️
 
Så härligt att komma hem på fredagen med nöjda hundar och hundförare.

Är så Otroligt tacksam att vi har Nykvarns stora fina hundhall så nära oss, så vi kan träna där.

Under denna jobbiga vinter har och är det verkligen ett andningshål för mig.

Här kan jag glömma all oroliga tankar om framtiden, det betyder otroligt mycket💝

 

Nu ska jag snart sätta igång med lite fredagsmysmiddag🍔🍟🥤, och självklart ligger varsin liten semla och väntar på oss i kylen🤤

Älskar vårtecknet, att Glock mestadels ligger utomhus och sover nu😍

   
HA EN UNDERBAR HELG🎈

 

 
Sicket jädrans väderomslag det blev🥸

Och inte borde man egentligen bli förvånad, vi befinner oss trots allt bara i mitten på februari, lär komma många fler väderomslag innan man kan börja sitta på altanen och sippra rosé....

Men nog tusan hade jag lite vårkänslor, när jag och hundarna gick vår dagliga 30-minutare i fredags förmiddag...
 
Solen som strålade från en klarblå himmel, och glada skuttiga hundar som for omkring på gärderna....
 
Man ser dom knappt!!!😎
 

Jag har varit något så vansinnigt trött i veckan som gått, och det är ju absolut inte konstigt,

men det är en sån läskig trötthet på nå vis, för det känns som om den inte går att kontrollera.

När den slår till, så går det inte att stå emot, jag måste sova, och har sovit mellan 1-3 timmar middag varje dag.

Och det spelar liksom ingen roll hur länge jag sover, för jag är lika jäkla trött när jag vaknar efter En timma, som efter Tre.

Och denna jäkla trötthet gör mig lite deppig, det är fanimej inte kul att vara så orkeslös, jag vill så mycket mer.

Torsdagen var nog värst, då skulle jag bara lägga mig ner på sängen 10 minuter efter att jag ätit frukost och innan jag skulle gå ut, 

men jag somnade och sov som en stock, så 10 minuter förvandlades till 75 min😣

Gick en 30 minuters promenad, och sov sen återigen hela eftermiddagen, så jäkla trist☹️

Så jag kände att jag behövde göra något för att pigga upp mig själv, 

Och vad är ett bättre Piggelinpiller än att boka tid för träning i Bästa Nykvarns Hundhall.

Jag bokade tiden mellan 16-17 på fredagen, och genast jag gjort det, så var det som om jag fick ny energi.

Det var verkligen roligt att ha något skoj🎈att se fram emot.....

Kan väl inte direkt påstå att jag var så mycket piggare på fredagen.

Gick min förmiddagsprommis som vanligt, och gick sen och la mig.

Eftersom vi skulle vara i Hundhallen klockan 16.00, ställde jag väckarklockan på 14, och var mer död än levande när den ringde...

Kände mig absolut inte färdigsoven, och ville absolut inte gå upp.

Men masade mig med mycket möda och stort besvär u sängen, klädde på mig, drack en energidryck, skar upp träningskorv, och sen var jag redo för avfärd till Nykvarns Hundhall.

Kom ut, och möttes av Thomas som var ute och gick lite med Waijti,,,,❤️❤️
 
Frågan är egentligen bara,,, 

"Vem som går med Vem"

Tycker mig ana att det är den lilla vita som bestämmer tempot😅🤪
 
Eller så fick han bara bråttom när han såg sin matte😇🥰

Iallafall, så packade vi in oss i bilen och drog till Nykvarns Hundhall.

Vi var en kvart tidiga, och medans Thomas rastade hundarna, lyckades jag somna i bilen😴😴

Men sen fick vi in, och jag kände genast den där härliga energin som slog emot mig när jag klev in genom dörrarna, och som Thomas sa,

Att det hände något med mina ögon när vi klev in i hallen, det var som att dom fick liv igen.....

 

Körde några moves med Världens Bästa Olsson, och jag tycker inte det kändes som vi tappat det på dom 2 veckor vi vilat från lydnad.

   
Däremot, så tröt ju min ork såklart, så det blev till att sitta och vila mellan varven...

    

Men det gjorde inte så mycket att jag vilade en del, för då fick jag ju tillfälle att studera Thomas och Glock istället...

 
Jag har ju inte tittat så mycket på dom senaste tiden, eftersom vi båda kör samtidigt.

Men nu blev jag som vanligt, så jäkla lycklig av att se dom där två dansa fram tillsammans❤️❤️
 

Glocks glädje över att få träna lydnad, är underbar att se,,,

Han är pigg, han är glad, och han utför momenten med bravur⭐️✨⭐️💫⭐️
 
Blev så jäkla tävlingssugen med honom, så jag åkte raka vägen hem och började kolla SBK-tävling.

Finns flera tävlingar under våren vi skulle vilja starta på, nu måste vi bara försöka få till lite rapportträning.

Skulle vilja hitta en helg nu under mars....

Avslutade Självklart träningen med en liten selfie😃😍
 

Åkte nöjda hem och gjorde mysfredag...

Käkade fläskkotlett, klyftpotatis och grönpepparsås, och det smakade så in i bomben 💣 gott😋

Sen att jag bara mäktade med en halv kotlett och typ 7 potatisklyftor, det är en annan sak, blir glad över att det jag äter smakar bra 👍 

Avslutade sen kvällen med varsin skål med god vaniljglass, har fortfarande så svårt att förlika mig med tanken på att jag MÅSTE äta, även om jag inte är sugen.....

Blir liksom lite,,,

"Jag är trött🥱jag går å lägger mig, nej visst ja, måste äta ett sista mellanmål innan, jag tar lite fet gräddig glass🍦, bra Weylandt, nu får du gå å lägga dig"

Och så vaknade vi upp på lördagsmorgonen till🎶 🎼Hej mitt Vinterland🎼🎶

Och visst är det mysigt på något vis.....

 
Och hundarna blir skuttiga och glada, och kommer hem rena.......
 
Såååå vackert....
 
I övrigt har det inte varit någon vidare värst bra helg för mig.

Visst jag har varit smärtfri,vilket jag är oerhört glad för med tanke på att jag slutat med alla värktabletter,

men den där jävla tröttheten tar kål på mig alltså.

Lördagen blev mest en transportsträcka för att få gå å lägga mig och sova,

var ute och gick 3x30 minuter, och vet inte om det kanske är för mycket på en dag, speciellt som denna när det blir lite pulsande i snön.

Lyckades också med bedriften att bli dålig i magen på lördagseftermiddagen, så jag har ägnat lördagskvällen/natten och söndagsförmiddagen åt att springa in och ut på toaletten.

Har fått order om att väga mig varje dag för att hålla koll på vikten, och blev lite bekymrad nu på söndagseftermiddagen då vågen visade 1 1/2 kg mindre än på lördagsmorgonen.

Men det är förhoppningsvis mest bara förlust av vätska som nog stabiliserar sig under natten nu när magen lugnat ner sig igen✊

Gjorde inte många knop idag på förmiddagen, men efter att hundarna käkat lunch och vilat på maten, drog vi ut på en superhärlig tur på fyrhjulingen....

 

Alltså, det var så jäkla magiskt, underbart och vackert.....
 

Glock lägger sig så långt framför och bara matar på, så han syns knappt på fotona....
 

Olsson har blivit mycket bättre på att ligga framför i jämnt tempo, men hon håller sig närmare än Glock, och tvärstannar ibland, så det gäller att vara beredd...
   

Körde i fyra km, sen stannade vi och hade godisstund,,,
 

och sen bar det av hemåt igen.....
 

Älskar att åka Fyris, att få kura ihop mig bakom Thomas stora jacka, som skyddar mot vinden....

Och när det är snö, blir det något alldeles speciellt extra mysigt och vackert....
 

När vi kom hem pysslade Thomas om hästarna,,,
 

Och jag och nöjda hundar gick in,

jag la mig för att vila en stund, och fick genast sällskap av den vackra Sheriffen,

som inte ser ut att ligga superskönt precis😍

 
Nu väntar en ny vecka utan så mycket måsten, ska ta stygnen på tisdag, usch, det ser jag inte fram emot,

men tror det blir skönt efteråt,,,,

Avslutar med en härlig liten solskenshistoria, som återigen kastar beröm över Akademiska Sjukhuset i Uppsala och deras Fantastiska personal som jag kom att tycka så mycket om under dom få dagar jag var där...

Jag trodde ju att jag skulle få ligga där mycket längre än vad jag gjorde, och min Älskade dotter, som vet hur mycket jag Hatar att vara hemifrån, tänkte muntra upp mig lite på alla ❤️-ansdagen som var på måndagen.

Så hon skickade en superunderbar teckning som Morris gjort till avdelningen.

Men när den kom fram på måndagen den 14/2 hade jag ju redan åkt hem, och Jonna tänkte nog att den teckningen får Mormis aldrig se...

Men Fantastiska personalen, tog sig tiden att posta om den hem till mig istället❤️❤️❤️❤️
Så några dagar efter ❤️-ansdagen, dök den upp i brevlådan här hemma på Sjövreten....

Och jag blev så jädrans glad😍

 
Fantastiskt fint gjort kan jag tycka❣️

Nu önskar jag Alla fina människor därute en riktigt fin vecka i väntan på våren☀️

 
Hade egentligen inga planer om att skriva om veckan som gått.

Men sen nu när jag sitter här i hemmets lugna vrå, så märker jag att jag vrider, vänder och ältar allt jag gått igenom i huvudet fram och tillbaka hela tiden..

Och ett sätt att liksom få det ut ur systemet, brukar vara att skriva om det....

 

Thomas skjutsade mig till Uppsala på måndagsmorgonen den 7/2

Jag hade tid för inskrivning och läkarsamtal på Akademiska klockan 10.30, och vi var som vanligt ute i god tid.

Skönt, jag gillar inte att stressa👌
När vi kom fram till entrén hoppade jag bara snabbt ut ur bilen, utan att knappt säga HejDå, kände att jag låg på gränsen till att bryta ihop, och en avskedskram var inte vad psyket behövde just då.

 

Fick börja med att träffa en undersköterska, som till en början var jättetrevlig, vi skrattade och pratade.

Hon kollade det mesta, som blodtryck, puls, EKG etc, etc,,,

Sen skulle hon ta blodprover på mig, och jag vet att jag kan vara lite svårstucken, men hon sa själv att hon skulle prova, och om det inte gick skulle hon be en sjuksköterska om hjälp.

Det gick inte så vidare värst bra för henne, men jag försökte ha tålamod, men när hon försökt, jag tror 8 gånger, så föreslog jag lite försiktigt att hon skulle hämta hjälp ändå...

 

Och hon blev skitförbannad😱

Frågade om det var hon eller jag som hade vårdutbildning och skulle bestämma?
Obehagligt!!!
Men hon fick tillslut hämta en kollega, som klarade det på första försöket 🤔

 

Nåväl, hon skulle ha tagit covid-test på mig också, men det hans inte med, för eftersom hon strulat, så drog det ut på tiden, och jag skulle träffa en av dom läkare som skulle ingå i operationsteamet dagen efter...

Så jag skulle komma tillbaka till henne efter läkarbesöket...

 

Läkaren var supertrevlig, och ingav verkligen förtroende.

Vi pratade länge om sjukdomen, om operationen, och tiden efter.

Såklart jag hade 1000 frågor.

Detta följdes upp av att hon skulle göra en gynekologisk undersökning, och eftersom Uppsala är ett akademisjukhus, så fanns där såklart en läkarstudent med, som också då skulle få utföra den gynekologiska undersökningen..

 

Och det är ju inte speciellt roligt i vanliga fall att ligga där med benen spretandes i vädret medans EN person rotar runt🤮

Nu var dom två, varav det dessutom liksom skulle instrueras i allt som gjordes.

Man låg liksom där och svettades medans läkaren förklarade och beskrev vad hon såg och kände...

Ingen rolig upplevelse, men såklart dom måste få öva, annars kan vi ju inte få några nya duktiga läkare....

 

När brallorna var uppdragna igen, gick jag tillbaka till undersköterskan för att ta en covid-test.

Och hon var skittjurig på mig för att jag varit så länge hos läkaren, för nu hade hon minsann missat sin lunch.

Men jag kände liksom att det var ju inte mitt fel, först var jag sen till läkaren för att hon själv strulat med blodproverna, och sen längden på läkarbesöket kunde inte jag heller styra över, det tog ju den tid den tog.

Jag har tagit massor av covid-tester, och alla har tagits i näsan, vilket är obehagligt men överkomligt.

Denna dag skulle det av någon anledning tas i svalget, och det klarar inte jag🤮

Jag får sånna jävla spyreflexer, och det hjälpte inte att jag t.o.m satt på mina egna händer, jag slog bort hennes hand så fort den så mycket som nuddade min mun.

 

Hon blev argare och argare, 😡 rödare och rödare i ansiktet,

och tillslut bara väste hon fram,

-hur svårt ska det vara att gapa, räcka ut tungan och säga Ahhhhh?

-lika svårt som för en vårdutbildad person att ta blodprover, svarade jag.....

Och jävlar, jag trodde hon skulle gå upp i atomer av ilska....

 

Jaha, sa hon, då får vi göra på något annat sätt, åsså körde hon upp den där pinnen så långt in i näsan på mig, så jag var helt övertygad om att den var påväg att flyga ut genom hjärnan 🤯

 

Men sen var det iallafall klart, och jag var glad att få lämna den ilskna lilla människan och komma upp på vårdavdelningen...

Hoppas hon bara hade en dålig dag, och var lite matilsk😤

 

Uppe på avdelningen fick jag träffa en fysioterapeut som kom med lite råd och tips om vad jag kunde tänka på direkt efter operationen.

Kirurgen, som skulle ha huvudansvaret för operationen kom förbi och presenterade sig, han kändes också trygg.

Jag fick träffa narkosläkaren, och det tyckte jag var väldigt skönt att prata med henne, för det var själva sövningen jag var mest nervös över.

Hade också i samråd med läkaren tidigare, bestämt att jag skulle ha epiduralbedövning under och efter operationen.

Man kunde välja mellan epidural och morfin, och jag var först helt inställd på morfin, men läkaren övertygade om att epiduralen skulle passa bättre, så då lyssnade jag på henne.

Så narkosläkaren berättade och visade även hur det skulle gå till...

 

Sista besöket denna dag var hos "Stomiterapeuten"

faktiskt en titel jag Aldrig tidigare hört talas om, å andra sidan har jag aldrig tidigare befunnit mig i denna galna cancervärld😔

Hos Stomiterapeuten gör man en så kallad stomiritning, vilket i sin tur innebär att man redan innan operationen ritar på magen vart en ev stomi ska sättas.

Fick också massor av information om hur det är att leva med stomi.

 

Efter det mötet var det som att huvudet svämmade över, och jag hade inte orkat ta in mer information den dagen.

Jag hade sån tur, så jag fick välja om jag ville sova på avdelningen natten mellan mån-tis, eller om jag hellre ville ta in på hotellet som låg tvärs över gatan.

Jag valde hotellet, och det var superskönt att i lugn och ro krypa ner i hotellsängen på kvällen, och ligga och kolla TV.

 

Nu blev det inte så lugnt och skönt som jag kanske önskat,

för jag fick dricka något vidrigt jävla medel som skulle hjälpa till att rensa tarmarna inför operationen.

Därför blev det några vändor på toaletten under kvällen, och jag kan meddela dom som aldrig gjort en tarmsköljning innan,,,,

att det som ligger i våra tarmar luktar inte rosenbuskar direkt.

FY FAAAAAAN, som det stank, jag stod knappt ut, och känner bara "tur" att jag inte låg kvar på avdelningen med 2 andra som också skulle opereras under tisdagen.

Hajja ligga och känna lukten av 3 personers tarmrensning🤮🤮🤮

 

Kan väl sen inte påstå att jag sov speciellt mycket på natten, var så fruktansvärt nervös....

 

07.00 skulle jag infinna mig på vårdavdelningen igen på tisdagsmorgonen för dom sista förberedelserna.

Och då var jag ett skak, grät och hade en enorm ångest.

Tur att personalen där inte var matilska, utan helt suveränt supergulliga 💞

Jag fick lugnade, och började så smått lulla till där i min säng, när dom kommer in och hämtar mig och säger,,,

Nu är det dags!
Åsså rullas jag ut i korridoren, ner genom hissarna och bort till operationsavdelningen, och det känns precis som om jag är påväg till min egen avrättning....

FRUKTANSVÄRT!

 

Och sen minns jag faktiskt inte så mycket mer.

Minns bara att det var massor med folk runtomkring mig, och alla vara lika lugna och gulliga med mig, sen sattes syrgasmasken på, och det tog nog inte lång stund innan jag sov djupt...

 

Vaknade upp på uppvaket några timmar senare, och det första jag hade sagt när jag slog upp ögonen var,,,,

- Vill ni att jag ska gå upp och gå nu?

Det var så jäkla inpräntat i mitt huvud hur viktigt det var att snabbt komma upp och röra på mig efter operationen,

så det var väl det enda som snurrade i huvudet just där och då...

 

Mådde helt OK, hade inte speciellt ont, men var ruskigt torr i munnen, och hade ont i halsen och kraxade som en kråka.

Jag fick låna en telefon och ringa hem till Thomas, det var knappt han hörde va jag sa med min hesa röst.

 

Kirurgen kom förbi en snabbis, han sa att han skulle komma tillbaka dagen efter, för han förstod att jag inte var riktigt klar i huvudet just då.

Men han sa att operationen gått bra, tom över förväntan bra, dom hade tagit bort dom delar i magen som behövts, (dom tog även blindtarmen, skönt, slipper man brottas med den i framtiden😛)

och dom hade även lyckats skrapa bukhinnan helt fri från all cancer.

HURRA!!!!
Han nämnde ingenting om tarmarna och stomi, och jag vågade faktiskt inte fråga, eller snarare, så ville jag nog inte veta....

Låg kvar några timmar på uppvaket, och hade det faktiskt väldigt trevligt.

"Min" sköterska var hundintresserad, och hade en jaktlabbe som hon tränade lydnad med, och då kan man ju liksom snacka hur mycket och hur länge som helst🙂

Och mitt i vår konversation, vågade jag plötsligt kasta ut frågan jag undrade över...

-Har jag fått stomipåse????
Lyckan rann genom kroppen, när hon svarade,,,

-Nej, det behövdes inte!!!

 Klockan han nog bli närmare 18 på kvällen innan jag fick komma upp på min avdelning, 

minns faktiskt inte så mycket av den kvällen, tror jag sov mest, även om det mest var en orolig sömn genom hela natten.

Varannan timma hela natten kom dom in och tog blodtryck och puls, som båda svajjade en hel del första dygnet...

 

På onsdagsmorgonen, ville jag direkt efter frukosten (näringsdrycker) försöka komma upp och röra på mig.

Och jäklar så hjälplös man kan känna sig.

Fick först hjälp att sätta mig på sängkanten, och djävlar va det började snurra i huvudet direkt jag satte mig upp.

Det svartnade för ögonen, och jag höll på att svimma flera gånger, 

Men satt ändå så en stund, medans sköterskan baddade mig i ansiktet med en blöt handduk.

 

Dom tyckte jag skulle lägga mig ner igen, men jag var skit envis, jag SKULLE upp på benen.

Så med ett gåbord och 2 sköterskors hjälp lyckades jag med mycket möda och stort besvär baxa mig upp ståendes.

Tänk att något så simpelt som att ställa sig upp, kan kännas lika stort som att vinna OS-guld (lätt överdrift🤣)

Men hur gärna jag än velat promenera en sväng, så insåg även jag att jag inte riktigt var i det skicket just då.

La mig ner i sängen igen, helt jäkla utmattad, somnade och sov närmare 2 timmar😴

 

Men sen var jag faktiskt uppe och gick flera gånger under resten av den dagen.

Visserligen bara ett varv runt avdelningen varje gång, men det kändes som en enorm seger.

Jag hade kunnat gå ännu fler gånger, men jag fick inte få upp själv, utan att ha en sköterska med mig, men jag sa verkligen till dom att komma till mig så ofta dom bara kunde.

 

Nu hade jag nog, även om jag fått,, knappast kunnat ta mig upp själv, för jag hade ju slangar och påsar precis överallt, och det var inte lätt att låta bli att trassla in mig när jag skulle iväg någonstans....

•Jag hade kateter med tillhörande påse

•Dränage från magen med tillhörande påse

•Sond nere i magsäcken med tillhörande påse

•Näringsdropp som droppade ur en påse

•Epiduralbedövning som droppade ur en påse

Många påsar blev det,,,

Lägg därtill att jag på onsdagseftermiddagen var tvungen att få blodtransfusion då mitt HB var alldeles på tok för lågt, men samtidigt som dom gav mig blodet, så togs sonden i magsäcken bort. (det var ju ingen trevlig upplevelse att rycka den🤮)

 

Knepig känsla det där med att få blod, känns lite konstigt att 2 påsar av en annans människas blod nu cirkulerar i min kropp,,, men självklart otroligt tacksam att det finns blodgivare🙏

På onsdagskvällen fick jag även börja äta mat igen, om än bara soppa till att börja med.

Och snacka om att jag blev överraskad när jag får in en meny, med kanske 30-40 maträtter att välja mellan, och 10 av dom var olika soppor.

Vilket jäkla LYX.....

Fick lite SPA-känsla ändå..

Jag beställde fisksoppa, som faktiskt smakade gudomligt gott, men jag hade ju noll aptit, och fick tyvärr inte i mig mer än ett par skedar🙁

 

I övrigt så sov jag nog mest hela kvällen.

Men det var bra, för jag vaknade och kände mig ganska så pigg och utvilad på torsdagsmorgonen.

Och då efter frukosten, fick jag Äntligen tillåtelse att börja promenera runt på avdelningen själv utan en sköterska.

Vilken härlig känsla det var att för första gången gå själv (med gåbord)

Jag gled runt där på avdelningen likt en prinsessa, och vinkade överlyckligt till alla vi mötte, och utbrast,,,

KOLLA MIG DÅ, KOLLA VAD JAG KAN!!!!!!!

Lite larvigt kanske, men för mig kändes det väldigt stort😎

 

Så det var vad jag ägnade dem dagen åt,

promenera och göra andningsövningar.

För det var så att man fick rekommendationer om att göra andningsövningar ca 3 gånger/vaken timma.

Jag ställde klockan på var 20:e minut, och gjorde verkligen mina övningar enligt skolboken.

Personalen sa att dom aldrig tidigare mött en så motiverad patient förut,,, det gjorde mig glad att höra😌

 

Kanske var det just min enorma motivation som gjorde att jag redan på lördagen, fyra dagar efter operationen blev utskriven och fick åka hem...

Det kändes både skönt och lite läskigt, det kändes väldigt tryggt att hela tiden vara omgiven av proffs...

 

Men här hemma har jag ju proffset Thomas😍

Han kom och hämtade mig på lördagen, vi stannade på apoteket på Ica maxi påväg hem för att hämta ut alla mina mediciner, åsså sprang jag in och köpte skagenröra och avocado, som jag varit vansinnigt sugen på senaste veckan.

Sen var vi också tvungna att ta en sväng förbi Team Fonzie för att få Hjälp av Fru Fonzie att ta en spruta på mig.

Jag ska ha en spruta varje kväll under kommande 25 dagar, meningen är att jag ska ta på mig själv, men det klarar jag inte, så därför fick vi besöka Fonzies matte som är sjuksyster...

 

Men SEN, fick jag äntligen kliva ur bilen hemma på Sjövreten.

Tänk vilken härlig känsla, kändes som jag varit borta hemifrån i en evighet, men det var egentligen inte ens en hel vecka😊

 

Blev inte mycket gjort den kvällen.

Jag satt mest å hängde i en gungstol framför TV:

 
Sååååå skönt att bara vara hemma💝

Käkade lite skagentoast på kvällen, men fick ärligt talat inte i mig många tuggor...
 

Och att sen få gå å lägga sig i sin egen säng, med sitt eget täcke och kudde,,,

Den känslan är obeskrivlig👌

Söndagen blev väääldigt lugn.

Men bara för mig att gå upp vid 8-tiden och pula runt i huset fram till typ 11, var ansträngning nog.

Somnade, och sov nog i närmare 3 timmar.

På eftermiddagen tog jag en liten promenad,,, 

om man nu kan kalla det "promenad", men jag var iallafall ute och luftade lungorna en stund.

Gick HEEEELA vägen ner till vår grind och sen tillbaka😅

 
Woaw😮jag var helt slut efteråt....

 

På söndagskvällen sen, fick vi besök av syster Maria (Fru Fonzie)

Hon kom för att ge mig dagens spruta, men också samtidigt för att instruera Thomas hur man ger den.

 
Det funkar ju liksom inte att vi under 25 dagar ska åka fram och tillbaka hem till Fonzizarna varje kväll i en månad, för att inte jag vågar ta själv....

Thomas är inte lika feg, utan studerande ingående hur syster Maria gjorde...
 
Passade också på att visa bandaget över operationssåret...

Jag är sprättad från blygdbenet i söder, till bröstbenet i norr😱
 

 

På måndagen gav jag och hundarna oss iväg ut på vår första promenad.
 
Jag valde att gå utefter den gamla nerlagda järnvägen, där är det rakt och platt, och inte så mycket för mig att snubbla på.
 
Hade bara planerat att gå kortkort, men pratade med dietisten i telefon medans jag gick, så jag glömde bort mig, och det blev en första tur på 30 min.

Och det är ju vanligtvis inte så långt, men jag var väldigt trött när jag kom hem, och sov i 2 1/2 timma...

 

Även denna kväll kom Världens Bästa syster Maria😍 hem till oss på kvällen för att denna kväll bara finnas behjälplig när Thomas tog sprutan för första gången.
 
Jag var lite nervös, men doktor Franzon skötte sig bra🤩
 
Måndagen var ju dessutom en av mina älsklingskvällar Alla ❤️-dag.

Brukar alltid fira den kvällen med bubblor och skaldjur, men i år var det inte riktigt läge för det.

Försökte mig ändå på att göra kvällen middag lite festlig med löjromspizza och salamipizza.

2 saker som jag verkligen ÄLSKAR 🤤
   
Jag gjorde dom på tortillabröd, så det inte skulle bli så mäktigt, ändå fick jag bara i mig en ynka liten bit av varje, och det var med stor möda🤢

Och det är det som är den stora utmaningen just nu, att få i mig tillräckligt många kalorier varje dag.

För jag FÅR inte gå ner i vikt.

Och för den som aldrig drabbats av aptitsförlust, så tror jag det är svårt att förstå hur tufft det är att tvinga sig till att äta många och små portioner varje dag.

Jag hade haft NOLL förståelse innan jag själv drabbades!
3000 kalorier/dag ska jag äta, och det är fanimej inte lätt, det är ett heltidsjobb.

Tack och Lov för näringsdryckerna jag dricker, och som är skitgoda👌

2 dl innehåller 300kcal👌

 

Försöker att äta allt som jag gillar, och det smakar ju gott, bara det att det tar totalstopp efter bara några tuggor..

En riskaka med avocado och tomat, är allt som går att få ner till frukost...

   
Men förhoppningsvis är det bara ett kortsiktigt problem, men det är ju nu medans kroppen ska läka som det är så viktigt att den får det bränsle den behöver... 

 

Så det är så mina dagar ser ut just nu,

äter, gör sjukgymnastik, går promenad, 

   
sover middag,

och sen brukar jag hänga med ut till stallet på eftermiddagarna...

Gör inte så mycket, står mest bara å hänger medans Thomas pysslar med hästarna.

Tycker Waijti har växt Massor på den veckan jag varit borta....
 
Längtar som FAAAAN efter att komma igång å träna hund igen.

Tänker att rapport, frispår och uppletande borde vi kunna köra i helgen💪
Och sen förhoppningsvis kunna leka igång lydnaden igen efter nästa tisdag, då stygnen ska tas bort...

HOPPAS✊🍀

 

Tills dess får hundarna vila sig i form, och nöja sig med scooterturer och promenader....

Ser inte ut att gå någon större nöd på dom....
 
❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️
 

😍😍😍😍😍Tack igen för alla hållna tummar, pepp, telefonsamtal, sms och meddelanden 😍😍😍😍😍

Nu känns det oerhört skönt att operationen som jag varit så orolig inför är avklarad.

Men nu ska man ju ingenstans tro att detta är över ännu, även om vi är en god bit på väg.

Så småningom om några veckor, drar cellgiftsbehandlingarna igång igen, fyra behandlingar till är planerade ännu så länge.

Sen vet jag ärligt talat inte vad som händer.

 

Ha en Trevlig helg alla fina underbara människor därute,

Var rädda om varandra❤️

 

 
Iallafall känns det lite som sista kvällen med gänget, nu när jag sitter här på söndagskvällen, och är lite nervös över vad som komma skall.

Det känns så jäkla jobbigt, just ovetskapen om att jag inte vet när jag kommer hem igen.

Minst 10 dagar lär jag få räkna med att vara kvar, och när läkaren säger så till mig, så börjar jag genast tävla med mig själv, och sätter upp som mål, att jag ska tamejfaan vara bättre än så, och vara hemma efter 5 dagar💪👊

Men sen tror jag ärligt talat, att när jag väl är där, så kommer jag nog att trivas ganska bra, och känna trygghet i att jag bara är en knapptryckning bort från att få hjälp om något händer.

Så jag ska fanimej inte försöka stressa fram något...

Jag har fyllt denna veckan med att göra det jag mår som bäst av, (nu bortser vi från att träffa Morris, men förhoppningsvis kan vi ses snart, nu när 💩 coronabajset 💩 verkar stabilisera sig✊)

Jag och hundarna har gått långa promenader....
 
En av mina älsklingsplatser att promenera på...

Tycker så mycket om dom stora ytorna, där hundarna kan härja runt...
 
Vi har ju såklart spenderat tid i bästa hundhallen....

  

Duktiga hundar❤️❤️
 
Och såklart en liten selfie💝
 
Torsdagens träningspass blev den sista på obestämd tid.

Och det var inte utan att jag gick runt och grät lite, när jag tänkte på att jag inte vet när jag kommer dit igen.

Nykvarns fina Hundhall, som liksom varit min oas under denna tid av kaos, timman där varje dag, som jag liksom byggt mina dagar kring, och som fått mig att må så bra.

Men vi SKA dit snart igen,,,,,

Måste ju ta fler selfies😂😂😂😂
 
Även, så har jag lagat och ätit många mina älsklingsrätter både till lunch och middag,

vem vet hur matlusten kommer se ut framöver...

Självklart spagetti och köttfärssås,

Pizza, (flera gånger) 

Pilgrimsmusslor,

Rökta räkor,

Wienersnitzel,

Pasta ( flera gånger)

Och något som jag verkligen ÄLSKAR att inleda varje måltid med,

det är olika sorters chark och ostar, så en liten bricka har det blivit varje kväll, inte så mycket, bara lite, lite för att trigga igång smaklökarna innan huvudrätten....

 

Fredagen inledde jag med att (ofrivilligt) gå en rackarrunda på 3 timmar😱 med hundarna....

Ofrivillig, för att vi gick vilse, och rundan som vanligtvis tar 1 timma och 15 minuter drog ut liiiiiite på tiden.

Anledningen till att vi gick vilse, var för att när vi skulle passera att kalhygge, så stod där en SUPERSTOR älg mitt ut på hygget, och bara tokstirrade på oss.

Jag vågade faaan inte passera, så vi vände, och skulle försöka runda hygget, vilket resulterade i att vi kom bort oss totalt.

Det ingick liksom inte i min tidsplanering, eftersom vi skulle ha middagsgäster på kvällen...

 
Men det blev en fin tur, och hundarna var nöjda🤩🤩
 

I fredagskväll bjöd vi över finaste Team Fonzie (både herr och fru med nytagna negativa covid-tester😊)

Fy fasiken som jag längtar efter att ha massor med folk runtomkring mig.

När jag kommer hem från sjukhuset igen, skulle jag vilja ställa till med öppet hus här hemma, bara sitta här hela dagen, medans folk från alla Sveriges hörn kommer hit, snackar, umgås och käkar chark😚

Nu förstår ju jag, att folk inte kommer åka från Sveriges alla hörn för att snacka med mig, käka chark och pizzaslices,,,

Men drömma får man, det är gratis,,, och jag drömmer även om en rapporthelg under våren,,, det lär iallafall gå att få till😇

Vi och Fonzisarna hade en mycket trevlig kväll, med god mat och dryck.
 
Tycker det är Toppen att våra hundar funkar ihop, så att även Fonzie kan följa med...

Jag själv blir så mycket lugnare, och kopplar av lättare när hundarna är med...
 
Den som väntar på något gott....

Fonzie hade med sig smarriga ben 🍖 till sina kompisar...
 
Och när benen var uppkäkade, så infann sig lugnet i flocken...

Så skönt att se, att dom kan koppla av i varandras sällskap😴
 

Lördagen inleddes med att vi gick upp 1 timma tidigare än vanligt på helgerna pga av OS...

Thomas stack ut med hundarna redan vid 8-tiden på morgonen, och jag hade gofrulle klar lagom till damernas Skiathlon 08.45

Följt av Mixstafetten i skidskytte...

Men OJ, vilket antiklimax det blev, om man nu kan känna så för en 5:e respektive 4:e plats på ett OS....

Men förväntningarna var ju liksom såååååå jäkla höga, jag kände mig alldeles tom efteråt....

 

Men då återigen, tack för att vi har våra hundar😍

Vi drog ut på en mycket skön och härlig 90 minuters prommis, med massor av lek och bus....

 
Solen strålade från en klarblå himmel, och det riktigt luktade vår i luften.....
 
Hem, käka lunch, vilade på maten, kollade när Sveriges första OS-guld 🥇 bärgades i puckelpist👏👏👏👏

Jag sov sen middag, medans Thomas pysslade med hästarna....

Och sen gick vi ut och körde uppletande i korridorer....

 
Finaste Sheriffen var Magisk⭐️
 
ÄLSKAR att se honom leta⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️
 
Olsson är inte dålig hon heller,,,
 
Leta och hitta kan hon, men tyvärr har jag typ drevskall på varje skick🙉
 
Nu blir det ju såklart värre för att hon ser när föremålen lägga ut,,,, men ändå, det är så synd när hon har en så jävulskt bra näsa....
 
Avslutade med en rolig och lekig promenad....
  
Härligt sen att man märker av att det är ljusare längre på eftermiddagarna.

Vi stannade kvar ute och pulade på tomten, och kikade lite på fåren som också såg ut att njuta av solen☀️

   
Gick in och gjorde lördag, käkade god mat och bara slappade.

Trodde jag skulle vilja kolla Mellon, men ingen av oss tycker det är kul, så jag somnade i soffan istället..

Tråkigt att vara så jäkla trött jämt🥱😴

Denna dag som är söndag, kan bara beskrivas med ett ord,,, ÅNGEST!!!!!
Jag vaknade redan klockan 6 imorse, och hade sån ångest, så jag kunde inte ligga kvar i sängen.

Har mest planlöst vankat omkring i huset hela dagen, utan att fått något vettigt gjort.

Vi har varit ute och gått långa promenader i omgångar....

 
Älskar skogen 🌳 🌲 
 
Vi hade innan snackat lite om att ev köra varsitt kort rapporteras med dom, men kände inte riktigt för det.

Och det var nog tur, för vi gick istället den ena sträckan som vi brukar köra på, och dels så var det ganska isigt på sina ställen.

Dessutom hade det ramlat, inte bara ett, utan två träd rakt över sträckan....
 
*SUCK*

Är det inte skogshuggarna som hugger sönder våra sträckor, så är det istället Moder Natur som ställer till det😫

Skogshuggare Olsson, blev så arg på träden, så hon satte genast igång med att försöka få bort det😍
 
Jädrans som hon kämpade, 
 
Vi stod i säkert en kvart, och väntade på att hon skulle ge sig, men det gjorde hon inte💪
Och tillslut så gick pinnjäveln av,,, bra jobbat lilla Frk O⭐️
   
Nu ska jag ta en charktallrik och ett glas rött med mig ner i bastun.

Ett glas rött för att jag tror det behövs för att kunna sova inatt, och en bastu, för vem vet när jag får kliva in i en sån igen...

Jag ska också ta med mig mitt fotbad ner till bastun, så jag har mjuka lena fötter när jag kommer till sjukhuset😊

för det bryr sig säkert läkare och sjuksystrar sig om🥳

 

Sen blir det salamipizza till middag, är såååå jävla insnöad på salami😋

 

Håll tummarna för mig nu i veckan, så hoppas jag vi skriva snart igen🥰

 

 
Usch, nu har jag fått tid för operation🙈

Usch för jag blev nervösare och mer stressad än vad jag hade trott att jag skulle bli,,,

men samtidigt är jag lättad över att det kommer att ske snart,, för det ska ju liksom ske,, det är ju typ inget som jag kan skjuta upp och sen blir det inte av.

Ingen chans till "strutsande" här inte😰

Så redan på måndag kl 10.30 nästa vecka, skrivs jag in på Akademiska sjukhuset i Uppsala, för att sedan opereras under tisdagen den 8/2.

En operation som beräknas ta ca 7 tim.

Och redan där kommer första ångesten, känns INTE kul att jag ska vara sövd så länge, känns inte kul attbehöva bli sövd alls😔

Alltså ibland skäms jag över mig själv efteråt.

Ta nu tex, när en läkare från Uppsala ringer upp mig och berättar om operationen,

vad ska hon tro om mig liksom?
För jag blev skitstressad, och börjar babbla och rabbla om att det är väl "erfarna" läkare som ska skära i mig?
-Dom har väl gjort detta förut, säger jag, för jag vill INTE att någon nybörjare ska få skära i mig...

Och hon svarar snällt att,

-Nej, så många "nybörjare" har vi inte på den här avdelningen!

Men jag fortsätter med att,,,

-Nej, men nån gång måste det ju vara den första för någon läkare, jag vill INTE ha några praktikanter med..

Den stackars läkaren fick ha en Ängels tålamod...

 

Men såhär i efterhand, så inser ju jag att, va Faan, jag kommer ju sova, inte märker väl jag om 17 läkarstudenter står och studerar in i min mage medans jag sover 😴😫

Och kan jag dessutom bidra med att dom där 17 lärarstudenterna lär sig, för att sen i framtiden kunna rädda sånna kvinnor som mig, så ska väl jag vara stolt till att bidragit med det⭐️

 

När vi sen la på luren, så va jag skitstressad och uppe i varv, visste inte vilket ben jag skulle stå på.

Tog med mig hundarna ut på en skön promenad, och som alltid hjälper hundarna och naturen till att få tankarna att klarna för en stund...
 
Direkt efter prommisen, drog jag till vårdcentralen i Mariefred för att ta prover inför operationen.

För även om cellgiftsbehandlingen på torsdag ställdes in, så skulle prover tas.

Det gick faktiskt lite snabbare än sist, trots att det var måndag👍

Hem och plocka upp Thomas, för vidare avfärd till Nykvarns Hundhall för lite rolig träning...

 
Våra duktiga hundar skötte sig lika bra som vanligt...
            
Tycker att saktadelen på framåtsändandet går över förväntan....
 
Längtar sååååå, tills det är dags att sätta ihop hela momentet...
 
Och vad vore hundhallsträning utan en selfie😆

 

Hemma igen, var det dags för fåren att få en ny höbal.

Det är ett jobb som Sheriffen älskar, för då får han valla iväg fåren, och hålla dom medans Thomas kör in höbalen med traktorn.
 
Dom äldre tackorna sköter sig bra, men fjoårslammen är lite busigare, och försöker smita förbi oss, för att så fort som möjligt komma fram till balen,

Men där är Glock skitaduktig och snabb på att Stoppa dom⭐️
Älskade Sheriff❤️❤️

Efter att hästarna fått sitt, gick vi in,

Thomas, som har vansinnigt mycket att göra på jobbet just nu, satte sig för att jobba över en stund.

Och tänk att då, när jag blir själv och "sysslolös" så kommer Mr Ågren och knackar på igen..

 

På måndagskvällen blev jag så vansinnigt stressad över hur jag ska hinna allt innan jag läggs in, och blir borta jag vet inte hur länge.

Hur ska Thomas klara sig utan mig?
Vad ska han äta?
Hundarna, vad ska dom tro? Jag har aldrig varit borta från dom så länge.

Och när tankarna börjar snurra, så snurrar dom rejält, så rejält så jag tror jag fick nån slags allergisk reaktion pga av stresspåslaget.

 

Kände hur det började sticka och bränna i ansiktet.

Kollar mig i spegeln, och ser nån grotesk varelse stirra på mig,,,

Ansiktet knallrött och helt uppsvullet, och det röda spred sig ner över hela halsen och bröstkorgen.

Osäker på om jag inbillar mig, går jag upp till Thomas och frågar om han ser något konstigt på mig?
-Åhhhh, HERRE JÄVLAR, som du ser ut, vad har hänt?

Och där och då får ju jag såklart en panikångestattack och tror att jag ska kvävas.

Funderar på om jag kan ha ätit och druckit något konstigt, men hittar ingen som helst jäkla anledning.

Tar en Tavegyl, som jag fått av sjukhuset för att jag haft lite problem med utslag i ansiktet efter cellgiftsbehandlingarna, och lika fort som det blossade upp, så la det sig igen...

Märkligt, men jag tror det beror på stress....

 

Tavegyl gör mig vansinnigt trött och dåsig, så jag gick ganska snart å la mig, somnade, men sov så jäkla oroligt hela natten, drömde så jäkla mycket skumma drömmar,

tex en att jag födde barn, men fick inte behålla bebisen för att jag inte ansågs vara en lämplig mamma,

och jag var inte speciellt ledsen över att jag inte fick behålla bebisen,,,,

däremot var jag VÄLDIGT bekymrad över att det läckte mjölk ur mina bröst, och det gjorde så att jag var orolig över att Olsson inte skulle vilja lämna min station på rapporten, för att jag luktade så gott😱

Vart Faaan kommer allt ifrån?

Och inte var jag mer stabil i huvudet på tisdagmorgonen, (nästan som att jag kan förstå att en bebis född av mig skulle omplaceras😖)

Jag ska äta frukost, öppnar kylen, och det första jag ser, är den stora, fina, osten 🧀 jag köpt för att njuta av till frukost.

När jag ser den, så inser jag att den kommer jag inte hinna äta upp innan jag läggs in, så den kommer hinna mögla.

Och den lilla oväsentliga detaljen var nog för att tårkanalerna skulle öppnas, och jag bara grät, och grät och grät genom hela frullen....

ÖVER EN OSTJÄVEL??????

Man kanske undrar varför jag skriver detta och lämnar ut mig själv på detta galna vis?
Men jag märker hur bra jag mår efter att få sätta mina tankar och känslor på pränt.

Jag har en väldigt fin vän i min närhet, som gått igenom i princip samma sak som jag går igenom nu,

och imorse när jag skrev till denne över hur jag mådde och kände, så svarade hon direkt och frågade om jag ville att hon skulle komma hem till mig, så vi kunde sitta och prata.

Hur fint är inte det?
Däremot, så kände jag att bara vetskapen att möjligheten fanns, men framförallt att jag skrev ner hur jag kände, hjälpte massor⭐️
TACK du Underbara fina medmänniska❤️
Åh, som jag hoppas att jag får chansen att hjälpa någon i samma situation i framtiden❣️

Och som jag nu tjatat om snart en miljon gånger, så är jag oerhört Tacksam över att kunna åka till Nykvarns Fantastiska Hundhall när tankarna skenar iväg.

Under min och hundarnas timma där på tisdagsförmiddagen, glömde jag all oro,,, och var bara så glad i mina fantastiska hundar❤️❤️

 
Hemma igen, var det dags för lilla Waijti att träffa vår hovslagare för första gången.

Annars brukar Thomas sköta hovslagarbesöken, men som sagt så har han Massor att göra på jobbet, så denna dag fick det bli mitt ansvar...

Linus är ju som vanligt superenkel...⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️
 
Men hur skulle det gå med fölis?

Och Älskade lilla hästen💓stod som en liten ängel i stallgången⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️

 
Fick sååå mycket beröm av hovslagaren efteråt, om vilken trevlig liten individ och bekantskap Waijti var.

Det gör oss stolta och glada😃

 

Sen gick jag in och sov middag i 2 timmar,,, det tar på krafterna att föda barn på nätterna😂😅🤣

 

Har ikväll också fått en skriftlig kallelse till Uppsala med lite mer detaljerad information om råd inför, innan, under och efter operationen.

Det taggar mig att det skrivs  mycket om att hur jag kommer må efteråt, beror mycket på mig själv och min egen inställning.

FAAN SOM JAG SKA KÄMPA💪

Jag SKA tex snabbt komma upp och röra på mig.

Och när jag sen skrivs ut och får komma hem, så ska jag inte lyfta eller bära tungt på 2 månader, det kan jag ta, men jag Älskar att det står att bästa medicinen är promenader...

Att få promenera igen i skog och mark med mina älskade hundar, det är det jag kommer sakna mest, men vetskapen om att varje promenad kommer göra gott, det triggar......👊

 

Ber nästan om ursäkt för ett utlämnade och stundtals negativt inlägg, men skrivandet får mig av någon underlig anledning att må mycket bättre🥰

 
Nu lägger vi ännu en bra helg bakom oss, trots skitvädret💧🌧☔️🌨💧

Helgmyset inleddes på fredagseftermiddagen med att vi alla fyra drog till Nykvarns Hundhall för lite rolig träning...

Men först en selfie😅😂🤣
 
Båda hundarna skötte sig bra, 

 

Oftast tränar vi båda samtidigt för att få ut maximalt av tiden, men denna dag delade vi upp det, och lydde en i taget.
 
Anledningen till det, var att vi båda ville lägga stort fokus på framåtsändandet, och det känns som om det blir bäst om man kör en i taget...

Glock ser så fin ut😍
 
Jag nöter bara saktadelen med Olsson, vilket jag tycker hon gör Mycket bra.

Hade väl hoppats att Thomas skulle ha fotat lite,  men det gör han bara om jag ber om det, och det glömde jag🙁

Däremot bad jag honom fota lite på slutet, då vi körde fria följet med kommendering...
 
Så kul med minnen, och hon känns såååå jäkla fin😍
    

Avslutade som vanligt med att busa och leka runt dom sista 10 minutrarna...
 
Båda hundarna är så roliga, för när dom märker att vi slutar leka med dom, och börjar gå mot utgången för att byta skor, så ställer sig båda längst bort i hallen, och VÄGRAR komma när vi kallar på dom...

Dom vill INTE åka hem...

Sheriffen visar tydligt sitt missnöje genom att lipa åt mig 👅😛🥰när jag gick för att hämta honom....
 
Hemma igen fortsatte jag jakten på den perfekta pizzan👌
Ännu är jag inte där, även om fredagens 🍕 pizza 🍕 i min gom smakade helt OK, Thomas gillade den inte.

Jag gjorde en vit pizza utan tomatsås, men med både pecorino och parmesan i botten, 

sen var den också toppad med en ricottakräm, rostade pinjenötter och prosciutto och ännu mera parmesan, så hela pizzan blev ganska salt, vilket jag gillar, men Thomas är väldigt känslig emot..

Pizzabottnen var väl inte heller den bästa vi gjort, där håller jag med Thomas...

Fuskade och köpte färdig surdeg, men det var sista gången av det märket.

Men va faaaan,,, snygg var den iallafall🤪
 

Fortsatte kvällen med en skön bastu,

 

skön, för jag har inte fått basta på 2 veckor efter operationen av venporten, men nu känner man sig ren igen😝

 

Avslutade kvällen med den Mycket spännande handbollsmatchen mellan Sverige 🇸🇪 och Frankrike 🇫🇷 

Jäklar va äckligt spännande det var⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️

Vaknade på lördagsmorgonen, och hörde regnet som smattrade mot fönsterrutorna...

Hualigen, inte tusan var man sugen att kliva ur sängen, men har man djur, måste man upp och ut...

Thomas och hundarna scootrade i 5 km, och var dyngsura när dom kom tillbaka hem igen, där jag väntade med gofrulle...

 

Efter frullen blev det hästpyssel.

Bla skulle vi avmaska lilla fölis...
 
och som med allt annat när det gäller honom hittils, så var det nemas problemas.

Han bara stod stilla och svalde medlet⭐️
 
Inne i boxen sen, så la han sig ner och rullade, och jag är sååå jäkla tjurig att jag inte fick en endaste bra bild på honom när han sprattlade runt, alla bilder blev suddiga ☹️
 
Men han la sig nog ner 5 gånger efter varandra och rullade runt, så att torven flög all over the place...

Och efteråt funderade vi på om vi skulle börja kalla honom brownie, istället för waijti🤣
 
Skitiga hästar, är lyckliga hästar❤️❤️❤️

På eftermiddagen mötte vi upp Team Fonzie i skogen för lite uppletande....
 
Började med lilla fina fröken Olsson......
 
som jag tycker skötte sig mycket bra⭐️
vi gör ju inte så mycket uppletande, så det känns ibland som att det aldrig riktigt "sätter" sig eller vad man ska säga.

2 månader sedan hon fick en vallad ruta, och mellan det, så har vi kört korridorer 1 gång.

 
Men jag tycker hon gör det bra, litet startskall på första skicket, håller ett fint tempo, näsan på, lite tugg på vägen in, men fina avlämnanden
 
Näst på tur va Fonzie,,  
 
han är superduktig i uppletanderutan⭐️
 
Glock skötte sig ju som vanligt som den ⭐️ han är⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️
 
Älskar den hunden så mycket så det gör ont i mig❤️❤️❤️❤️❤️❤️
 
Avslutade eftermiddagen med att gå en mysig gemensamhetspromenad....
 
Jag längtar efter att vädret blir så pass varmt och skönt, så att man träffas i skogen, lägger spår, fikar, snackar och bara sitter och myser och umgås.

Saknar det☀️
Lördagskvällen blev i övrigt lugn, vi käkade gott, men jag somnade sen supertidigt i soffan...

 

SMHI, hade lovat riktigt jävla skitväder under söndagen, med snöblandat regn precis hela dagen.

Men vi klarade oss faktiskt utan nederbörd hela långa dan...

Däremot blev det en ruskigt lat förmiddag.

Hundarna fick 5 km scooter innan vi käkade frulle, och sen eftr frullen gjorde vi något så busigt så att vi gick å la oss igen🙈

Det va såååå jäkla skönt, kände att va faaan, ibland måste djuren få vila, idag ligger vi i sängen hela långa dagen och går inte utanför dörren...

 

Men självklart tog mitt dåliga samvete över hundarna snart över,

Stillade samvetet med att gå ner i vardagsrummet och gömde lite röda kongbitar, som dom fick leta efter...

 
Det var ett tag sen sist, så jag gjorde det väldigt lätt för dom,,,,,

Glock är en riktig liten stjärna❤️⭐️❤️,och klarade det galant, så underbart att stå brevid och höra näsans sniffande....
 
Olsson är lite mer yvig,  hon är liksom lite överallt, tar en stund innan hon sätter på näsan, 
 
Men när hon sen slår på den, så hittar hon kongen, och har så fina markeringar❤️⭐️❤️
   
Och sen till vårt försvar över den lata, slappa förmiddagen, så var vi faktiskt ute mellan 12.35- 16ish på eftermiddagen😎

Började med att ta in hästarna och borsta, kratsa hovar och allmänt pyssla med dom.

Tog sen en prommis med dom och hundarna.

Ställde in Linus i stallet, och prommade lite själv med Waijti,,

 
Höll oss bara inne på gårdsplanen, för den lilla hästen har liiite andra åsikter än oss när det kommer till att promenera utan att Linus tar täten😝

Men vi ger oss inte, och det blir bättre och bättre, kan väl säga att det går något fortare hem mot stallet, än när vi promenerar bort ifrån det😊
  

Pysslade och donade lite hemma på gården,,,

Hästarna fick en ny höbal, och vi fyllde på vatten och gick runt och kollade staketet i hela hagen.

Gosade också med fåren 🐑 

 
Sen gav vi oss iväg på en riktig långis prommis utefter den gamla järnvägen...
 
Glada, skuttiga hundar, som leker runt mest hela tiden med sina pinnar...
 
Sheriffen hämtade sig ett stor jäkla björk, som han envisades med att släpa med sig under större delen av promenaden...
 
Mycket spring blir det....
 
Känns så härligt att komma hem med nöjda hundar,,,,
   
Och även vi känner oss nöjda efter att ha fått en massa frisk luft i lungorna, jädrans som det blåste....🌪🌪

 

Nu gör vi söndagskväll, som inleds med en liten skön bastu.

Medans bastun värmer upp sig, så bakar vi det supergoda brödet.

Med "vi" menas, att jag sitter vid köksbordet och läser receptet, medans Thomas skapar😂😂

 
Eller lite mer bidrar även jag med, jag mäter upp och hackar nötter och tranbär😜

Ett ganska så viktigt, och ansvarsfullt jobb om jag får säga det själv😌
 

 Gott ska det bli, när det ska ur ugnen om en timma, och då är man ju tvungen att provsmaka tillsammans med massor av Bregott😋

Nu väntar en vecka, som jag i dagsläget inte har riktigt kontroll över ännu, och för mig blir det skitjobbigt.

Jag är ju ett planeringsfreak🤯

På torsdag har jag 4:e cellgiftsbehandlingen inbokad, men jag vet inte om det blir något eller inte,,,

FÖR, är det så att jag blir kallad till operation under v6, så ska jag INTE ta gifter så nära inpå.

Blir jag däremot kallad till v7, så ska jag ta gifterna som planerat på torsdag, och för att få ta gifterna, så måste jag 3 dagar innan, alltså imorgon, gå till vårdcentralen och ta blodprover som ska visa om värderna ligger så pass bra, så att jag får ta gifter.

Så det blir ju till att gå och ta dom där blodproverna hur som helst,

och det är väl inga konstigheter,,,

OM det inte vore för att det är Drop In, och måndagar är alltid värst,

sist blev jag sittande i nästan 2 timmar när jag var där på en måndag,

medans när jag var där en torsdag, så tog det inte ens 5 minuter att vänta...

Sånt ogillar jag, men å andra sidan, så blir jag ganska sur på mig själv när jag gnäller över en sån skitsak, trodde jag lärt mig mer under denna konstiga resa😔

 

Och jag har Nykvarns Hundhall bokad klockan 14 imorgon, och tills dess lär jag ju vara klar, så istället för att gnälla, ska jag försöka vara glad över vår Fantastiska sjukvård👏👏👏

 

Nu blev det lite dravvligt på slutet, men så blir det när tankarna härjar fritt😅

 

Ha en Mycket fin vecka, Alla fina människor som jag har i min närhet😍😍😍😍😍

 
Just nu sitter jag här vid mitt köksbord och bara gråter och gråter😭

Men för första gången, som känns som väldigt länge sedan, så är det glädjetårar som rinner ner för kinderna.

Vilken jäkla skillnad det är att gråta av glädje, jämfört med att gråta av oro och ångest...

Jag röntgades ju, och tog blodprover förra veckan, och sen var förhoppningen att mitt fall skulle hinna komma med på gårdagens konferans.

Dessa konferenser sker bara på onsdagar, så jag var lite inställd på att mitt fall kanske skulle få vänta tills nästa onsdag, och att jag skulle få besked torsdagen den 3/2, då jag har en läkartid inbokad...

Det har varit några riktigt tuffa dagar som jag har haft bakom mig.

Så mycket grubblerier och ångest.

Jag har verkligen försökt hålla mig sysselsatt precis hela tiden, för så fort jag liksom blivit stilla en stund, så har dom svarta tankarna dykt upp i huvudet, och man målar upp det ena hemska scenariot efter det andra....

Så sent som imorse när jag vaknade, så funderade jag på hur i helvetet jag skulle stå ut med ovissheten i en hel vecka till...

Meeeeen, idag när jag kom hem från Nykvarns Hundhall, och bäst satt och käkade pyttipanna till lunch så ringde telefonen..

Usch, det knöt sig i magen av ångest, då jag såg att det var hemligt nummer, 

Det är Alltid hemligt nummer när dom ringer från sjukhuset😰

Men på något vis hann jag tänka innan jag svarade,

att va faaan dom kan ju inte ringa och lämna dåliga besked på telefonen...

Och det gjorde dom inte heller....

Det känns på något vis lite absurt att prata om "positiva" besked, "glädjetårar" etc, för det finns ju liksom inget positivt eller glädjande med denna jävla sjukdom.

Men man får ju ställa det i propotion till vad röntgen och prover faktiskt kunnat visa i den makabra situation man befinner sig i...

För saken är den, att min kropp svarat jättebra på behandlingen, 

Tumörerna har inte bara minskat, utan dom har minskat KRAFTIGT och över förväntan.

Alla blodprov visade att värderna ligger jättebra, det rabblades en massa siffror, som jag faktiskt inte riktigt tog in.

Det var bara ett värde jag kommer ihåg, och det var på något som legat på över 4000, innan behandlingen startade, och som nu var nere på 250.

Så summasummarum, så är jag och min kropp nu redo för operation.

En operation som är planerad redan till v6 eller v7.

När jag la på luren med läkaren, så sprutade tårarna, jag skakade i hela kroppen, och tyckte det var svårt att andas.

Jag gick upp till Thomas på kontoret, och han blev ju alldeles förskräckt när han såg mig...

Men jag sa flera gånger,,, 

jag är glad, jag gråter för jag är glad, va inte orolig, jag är glad...

Och Thomas höll om mig, grät han också, och frågade,,,

-Vad är vi glada för????
Det var en Underbar stund...❤️

Nu gråter jag igen🥲jag har gjort det från och till hela kvällen....

Sen är det ju så att denna resan är inte över än, det fattar ju jag också.

Men min största rädsla var ju att få beskedet att det inte fanns något att göra, att jag inte skulle få någon operation.

Och nu blir det tufft framöver, det är en väldigt stor operation som ska göras.

Är inställd på att få spendera kanske upp mot 3 veckor på sjukhus efteråt, och sen väntar flera cellgiftsbehandlingar...

Men va Faaan, vi är iallafall en bit påväg...

Allt jag kan göra nu är att tänka positiva tankar....

Thomas frågade hur jag helst ville fira beskedet,, 

för mig var det självklart,,,,

jag ville ut i skogen😝

 

Så ut i skogen for vi, och gick en lång härlig promenad, där jag ömsom skrattade, ömsom grät...

Men så skönt det är att gråta av glädje och hopp för en stund....
 

Så hur har jag då fått en ganska så jobbig vecka att gå....

Jo, 1 timma om dagen i Nykvarns Fantastiska Hundhall, är som balsam för själen.

Så glad att jag har möjligheten att vara där❤️

Jag skjuter alla veckans selfies på en och samma gång😂

Måndag.....
 
Tisdag.......
 
Onsdag...... ( faaan va fin jag känner mig när jag har hår)😇
 
Torsdag......
 
Världens Bästa, Finaste Glädjepiller❤️❤️
 

Varje dag, när Thomas slutat jobbet, så har vi spenderat några sköna timmar i skogen...
   

I tisdags fyllde ju husbonden år, och vi fick fint besök av finaste lilla Love,,,
 
Och alldeles nyfödda lilla Saga...
 
Såklart va mamman och pappan med också...
 
Vi mumsade på goda semlor, och hurrade för födelsedagsbarnet🎉
 
Såklart gick vi ut för att hälsa på fölis....

Älskar Loves blick på den lilla hästen❤️❤️
 
Och det fina samspelet dom emellan❤️❤️
Det är verkligen något speciellt med barn och djur...
 
Bästa veterinären mamma Bella passade också på att vaccinera den lilla hästen...
 
Han var i precis som allting annat helt kolugn när han fick sprutan 💉 

Dutti liten Wajtiii❤️
 
Sen vinkade vi HejDå till den lilla fina familjen, och jag gick in för att skapa Thomas älsklingsrätt...

Och jag måste nog säga att det tamejfaaaan är min nya älsklingsrätt också...😋

Den må ta typ 2 timmar att laga, men resultatet alltså👌
Det är som att äta godis,,,, såååå jävla gott....
 
Skål och Grattis finaste födelsedagsbarnet😍
  

Sitter nu här, och är nästan sugen på att öppna en flaska skumpa 🍾 ikväll och fira lite...

Men på något vis känns det ändå som att "ropa hej innan man är över bäcken"

En dag i taget, men det känns som vi är på rätt väg🍀

 

Tack alla fina människor som bryr sig❤️, ett litet "gilla" eller en "kommentar" betyder otroligt mycket.

Visste inte att jag hade så många Otroligt fina människor omkring mig💓

Ta hand om varandra💖

 

Veckan som gått har varit bra 😊 

Dagarna har sett väldigt lika ut, vilket jag tycker är skönt för jag känner hur mycket bättre jag mår när jag har tider och rutiner att anpassa mig efter.

Blir liksom inte lika mycket tid över för grubblerier då...

Jag har gått  upp vid 8.30, käkat gofrulle, klätt på mig, gått en kortare rastningsrunda med hundarna, och sen dragit till Nykvarns Hundhall...

Varje dag mån-fre har jag haft förmånen att kunna träna i veckan som gått💖

Måndagens Selfie🥳

 
Knocke får mest leka runt medans Olsson och jag lyder, men ibland får han göra en liten apportering.

Då blir han glad🧡

 

Olsson och jag kämpar på med apporteringarna, tyvärr ända gången jag får ljud i henne🥁

Det kommer 9 gånger av 10 ett startskall när jag skickar henne, tycker jag provat allt, men ännu har jag inte hittat dom rätta knapparna😔
 
När vi nöjda och glada har återvänt till Sjövreten, har både jag och hundarna käkat lunch, och sen har vi vilat en stund på maten tills Thomas har slutat jobba.

Då har vi alla fyra gett oss ut på makalöst härliga skogspromenader...
 

Länge sedan vi promenerade så mycket ihop som vi gjort nu sista tiden.

Jag gillar det, och hundarna blir extra skuttiga och glada...
 
Hemma igen har hästpyssel stått på agendan...
 
Borstar igenom båda, och Waijti gillar det mer och mer för varje dag...

Han är en riktig liten kelgris...🤍
 
Sen har jag känt mig riktigt nöjd med dagarna, och det har varit mysigt att gå in, käka middag, och sen slappa en stund i soffan, innan John Blund har kommit på besök.

Jag är ju ruskigt kvällstrött, och somnar oftast redan vid 20-tiden😴😴

Ja, och så har veckans dagar i princip sett ut, inte så illa om jag får säga det själv🌟

Tisdagens Selfie i Bästa hundhallen....😊
 
Tur det finns speglar, så jag kan fota oss😂

Sen att jag ser "livrädd" ut,,, det är en annan femma🤣
 
Tur att hundarna gör sig bra på bild iallafall🌟

Jag tycker att Glock är sååååå jäkla vacker😍
 
Och Olsson, ja i mina ögon är hon bedårande, men jag vet att många reagerar på att hon har jätteöron,,, men det ser inte jag.

 
I mina ögon är hon Perfekt 🤩, dessutom är innehållet mellan öronen helt outstanding...

Älskade, Älskade hundar😍😍

På onsdagen var vi i hallen redan klockan 9 på morgonen, och sen åkte jag direkt därifrån till Ica Maxi i  Södertälje för att veckohandla.

Att gå på Ica Maxi, är också något som jag verkligen njuter av, Älskar att handla mat.....

Men naturligtvis, började vi dagen med att ta en onsdagsselfie 😅
 
Sheriffen fick gå lite spegelfrittfölj....
 
Och HickeliPick fick spegelskälla lite....
 

Vi lägger mycket tid på att öva på att lyfta hovarna på Whajti....

Om drygt 1 vecka är det dags att träffa hovslagaren...

 
Han lär sig snabbt, framhovarna är inga som helst problem med, och det tar sig med bakhovarna för varje dag❤️
Glock undrar nog vad vi pysslar med egentligen....
    

På torsdagen fick jag inleda dagen med att åka till Mariefreds vårdcentral för att ta prover inför videokonferensen nästa vecka.

Det är ju också avgörande inför ev operation, att alla värden är bra, så att kroppen mäktar med ett sånt stort ingrepp.

Jag har med hjälp av en dietist fått en massa tips och råd på vad och hur jag ska äta för att stärka kroppen, och det försöker jag följa.

 

Direkt efter besöket på vårdcentralen, drog vi till hundhallen för lite torsdagslydnad...

Och såklart en torsdagsselfie 😂😂😂😂😂
 
Snart ruttnar nog många på att läsa, när innehållet bara är selfies 🤣😂😅

Men vi tränar faktiskt också...

Jag är så in i bengen nöjd med vårt fria följ...🌟🌟🌟
 
Tycker att hon är en fröjd att gå med, och hon är tyst och fokuserad, trots störning av Glock och hans boll...
 
Sen var det ju dags för mig att hoppa in i bilen och köra till Uppsala.

Usch vad det kändes tungt att ge sig iväg, nattens snöande gjorde så att väglaget var det sämsta tänkbara att köra i.

Dom 3 milen mellan Strängnäs och Enköping var vägen så kass, så det var som att köra på en tvättbräda, bilen krängde hit och dit.

Skönt nog var det väldigt lite trafik, så jag kunde puttra fram i lugn och ro i mitt eget tempo, bara 3 gånger gick jag åt sidan och släppte förbi bilar som ville köra fortare....

Kommer fram och checkar in på hotellet, som visade sig ligga bara tvärs över gatan från huvudingången på sjukhuset, där jag skulle vara klockan 9.00 på fredagsmorgonen.

Skönt!
 
När jag först bestämde mig för att sova på hotel, så bestämde jag mig för att göra en mysig kväll av det och gå ut och äta på stan.

Kollade runt på olika restauranger och deras menyer, och beslutade mig för en fiskrestaurang inne i centrala Uppsala...

Men sen när jag satt där i bilen påväg upp, så rann tiden iväg för resan tog så mycket längre tid än vad jag räknat med, så det hann bli mörkt, och jag kände att om jag väl kommit till hotellet och checkat in, så var jag inte så sugen på att ge mig ut igen.

Så jag stannade på Ica Maxi på vägen, köpte en macka, en dricka och sen STOOOR påse smågodis...
 
Sen stannade jag och softade på hotellrummet hela kvällen.

Mackan var tyvärr skitäcklig, så den slängde jag🗑😖

Men godiset var gott😋

Sen blir det ju tyvärr så, att ligger man själv på ett trist hotellrum en hel kväll, så kommer hjärnspökena 👻
 
Låg och grubblade fram tills klockan passerat 3 på natten, och sen ringde väckarklockan 07.15, så jag var inte världens piggaste direkt🥱

Jag skulle ju vara fastande inför röntgen, men jag gick ändå upp till frukostmatsalen på morgonen och gjorde en matsäck...

Plågsamt, jag är alltid så vansinnigt hungrig när jag vaknar, så att sitta där och bre mackor och inte få äta va tufft...

 
Lite skämmit också på något vis att bre mackor och fylla en väska, tyckte dom andra gästerna tittade lite skumt på mig.🙄

Jag hade också tagit med mig en stor plastlåda som jag fyllde till bredden med frukter,,, meloner av olika slag och vindruvor...

Va Faan, man betalar ju för frukost, och den smakade ljuvligt sen när röntgen var klar och jag fick äta igen...

(jag hade dessutom frågat personalen om lov, annars hade jag nog inte vågat😚)

 

Hade sånt flyt också, för jag var en halvtimma tidig till min bokade tid, jag gillar ju att vara ute i god tid, åsså visar det sig, att den som hade tiden innan mig lämnat återbud, så jag fick komma in på en gång, och sen flöt allt bara på.

Var förberedd på att hela besöket skulle ta mellan 4-5 timmar, men vi var klara redan efter 2 1/2, så vid 11-tiden började jag rulla hem mot Sjövreten igen.

 

Och det första jag gjorde när jag satte mig i bilen var att kolla om det fanns någon ledig tid i Nykvarns Hundhall på eftermiddagen, för nu var jag träningssugen.

Och det fanns tid,,, HURRA, det gjorde den långa sliriga vägen hem lättare att köra!!!

 

Jag var hemma vid 13-tiden, och hade bokat hallen klockan 14, så jag väntade in att Thomas skulle sluta jobba, så han kunde följa med.

 

Jag har ju skaffat en riktigt fin svindyr peruk (landstinget betalade😉) men den peruken har jag bara använt en gång.

Kanske kommer jag använda den mer sen när mösssäsongen lider mot sitt slut, för jag saknar ju att ha hår,

så jag beställde två skitbilliga tofsar som jag satte dit med säkerhetsnålar i mössan,,,, 

Och Jäkla så fin jag kände mig...

 
Thomas har inte sett dom tidigare, så när han kom ut från kontoret, slängde jag med huvudet och viftade med tofsarna framför ögonen på honom för uppmärksamhet.....

Och den jäveln märker inget🤬han kommenterar det inte ens🤬

 

Jag blir skitförbannad och börjar gorma och skrika om att han inte ser mig, men han menar på att han inte tänker på om jag har hår eller inte...

Antagligen ska jag ta det som en komplimang att han inte tänker på det, men jag blev bara skitarg, och gick ut och satte mig och tjurade i bilen tills han kom....

 

Men det går inte att vara arg på den där jokern🃏nån längre stund, för när han kommer till bilen och öppnar bildörren, så har han också klätt ut sig🤠

Han öppnar bildörren och säger,,,

-Hi dear, do you see me 🤠 is there room for a cowboy in this car🤠
 
Och då började jag tokskratta, för han såg verkligen ut som en tönt i cowboyhatten🤠 och sen lämnade vi Sjövreten som bästa vänner igen💞

Fredagsselfie❤️
 
Roligt att få kommendering i fria följet, och att få visa upp hur fint det är för Thomas...
 
Önskar av hela mitt hjärta att få komma ut på tävling under våren🍀✊
 
Sheriffen såg också mycket fin ut....
 
Fast denna dag var det ju 2 Sheriffer som dansade runt i hundhallen...

Båda skötte sig Mycket bra🤠🌟🤠🌟
   
Jag tycker att vårt kryp har blivit lite sämre, vet inte om det kan bero på att det blir lite halt att krypa på matten.

Bad Thomas om hjälp så jag kunde titta lite på det från sidan, och det såg ganska fint ut när han hjälpte henne lite.

Ska backa bandet en stund framöver....
 
Avslutade en härlig och rolig timma med en massa lek och bus....
 

Helgen har också varit bra👌
Lördagen var så bra, så vi helt enkelt kopierade den, så söndagen blev precis likadan😁

Började med att Thomas stack ut och scootrade hundarna vid 9-tiden.

När dom kom tillbaka, väntade jag med gofrulle, som vi suttit både länge och väl och käkat...

 

Sen har det blivit, häst/får och gårdspyssel för hela slanten...

Glock har till sin stora glädje fått putta runt lite på fåren båda dagarna...

 
Vi har tagit in och pysslat med hästarna, och även gått en liten promenad med både dom och hundarna...
 
På eftermiddagen sen, drog vi ut på en riktigt härlig rackarprommis på över 2 timmar...
 
Vi gick på den gamla järnvägen, som sträcker sig från Åkers-Styckebruk ända ner till Eskilstuna...

Ganska så lång och rak😎
 
Men, så långt som till Eskilstuna orkade vi inte gå🤨, 

vi gick i 1 timma åt ena hållet, och sen vände vi och gick samma väg tillbaka...

Hundarna var jätteskuttiga och glada...
 
Bäst vi gick där, kom en bil åkande, som stannade, och ut klev en herre, som började prata med oss, och som visade sig vara utsänd från Länsstyrelsen för att säkra vargspår🤭

Det var jättekul att prata med honom, trots att han upplyste oss om att dom faktiskt säkrat vargspår inte alls långt ifrån där vi just då befann oss, fast inte denna dag dock...

Usch, jag vill inte veta, jag vill inte höra, jag låtsas som om jag inte hör🙉

Han berättade även att anmälningar kommer in var och varannan dag, från folk som tror sig sett spår av varg, men det visar sig att det 99/100 gånger inte är spår från just vargen, och det tyckte jag var skönt att höra.

 

Blir så trött av att läsa var och varannan dag om folk som tror sig sett varg, tror hälften av alla Åkersbor stött på varg om man ska tro det man läser på FB😜

Däremot berättade han också att det finns en LO- hona som just nu har 2 ungar ganska nära oss, men jag lyssnade inte på det örat heller🙊

Superintressant samtal, och vilket härligt jobb👌, det skulle man ju gärna vilja ha🤘

 

Vi knallade sen vidare, med vår egen ylande varg, som inte alls uppskattade att vi stod stilla och pratade så länge...
 
Det hann nästan bli mörkt innan vi var hemma, och då var jag lite frusen.

Vad smakar då bättre än varm oboy med en skvätt Minttu i?
Det är såååå jäkla gott, och sprider en härlig värme genom hela kroppen....
 
Hundarna var nöjda efter prommisen, vi såg inte röken av dom på flera timmar efteråt.

Men när jag började förbereda middagen, kom dom ut i köket, och fick varsitt lördagsmysmärgben🍖🦴🍗
 
Till oss 2-benta ordnade jag lite annat mys...🦞🥂🦐
 
Hummer och skagenröra,,,,
 
Thomas tog hand om hummern helt själv🤤
 
Medans jag som snöat in på pizza i alla former, njöt av supergod löjromspizza 🍕 

Satte nog i mig det mesta av den alldeles själv...
 
Alltså,,, sååååååååå jäkla gott...

Tunn spröd pizzabotten, bredd med philadelphiaost, toppad med Västerbottenost, och sen löjrom, rödlök och cremefraiche😋
   
Alltså,,, kan något vara godare😋🤤👌

Sen skulle vi kolla nya BECK-filmen, men medans Thomas var ute och kvällsrastade hundarna, så råkade jag tyvärr somna i soffan, så den filmen får vi spara....

Och sen, som sagt, så vart söndagen väldigt lik lördagen.

Ett riktigt genombrott var att Whaijti denna dag, utan några som helst problem lyfte både fram och bakhovarna⭐️
Detta dessutom även fast jag inte stod och höll honom, och gullade samtidigt....

Men visst ser man att han kollar lite efter "mamma"💖

 
Så lugnt och fint stod den coola lilla hästen "uppbunden" i stallgången och lät Thomas lyfta och kratsa hovarna

(fast han satt inte fast, han hade velat gå iväg, så hade han kunnat göra det😆)

 
Känns bra inför att hovslagaren kommer nästa tisdag 👌

 

Sen drog vi ut på samma härliga tur som dagen innan....
 
Med lika skuttiga och glada hundar....
 
Nöjda även denna dag, kom vi hem och vad smakar bättre efter en lång vintrig promenad än en lite Irish Coffie.

Shit, va skit länge sedan jag drack en Irish, och det smakade verkligen ljuvligt...
 
Hundarna har vi inte sett till sedan vi kom in,,, jag var uppe för att gå på toaletten alldeles nyss, kollade in i vårt sovrum, och möttes av denna härliga syn❤️❤️
  

Älskar känslan av nöjda hundar⭐️
Ikväll blir det Tacos 🌮, försöker äta det 1-2 gånger i veckan, för det är bästa sättet för mig att få i mig en jäkla massa grönsaker, och så är det ju jäkligt gott också😋

Nu väntar en ny vecka utan några måsten hittils...

Ända är att det är någon i familjen som fyller år på tisdag, och när man fyller år, får man önska sig vilken mat man vill...

Veckans födelsedagsbarn har önskat sig wienerschnitzel, så det är ett "måste" att laga på tisdag😎

 

Så med det önskar jag Alla en fin vecka💓