Vi kom aldrig iväg till Tärnsjö,,, och inte till Strömsholm heller...
Vi tog helt enkelt beslutet att stanna hemma i lugn och ro dessa första fyra dagar innan Enduros lägret drar igång...

Och det är ett beslut som vi ännu så länge inte ångrar...

Känns skönt att hinna landa i lugn och ro,, och bara slappa och ta dagen som den kommer,,, och packa Hobbe innför kommande roligheter...

Fredagskvällen blev inte som dom senaste årens "förstakväll",,, jag gick tillbaka i bloggen och kikade,, och varje år, senaste tiden har vi kunnat sitta ute och käka "förstakvällsmaten"....

Men Icke iår...

Oj som det regnade!!!

Detta gjorde ju så att jag inte som planerat kunde sitta ute dricka rosé och läsa bok,, så istället blev jag väldans kreativ,, och förberedde morgondagens efterrätt...

Bakade egna maränger,,,

Gjorde vit chokladmousse,,, samtidigt som jag rensade dagens skörd med gulingar...

Noppade massor med jordgubbar,,,

Och förberedde kvällen grillmeny....

För har vi bestämt att vi ska grilla,,, så ska vi grilla....

Det finns inget Dåligt väder,,,, bara Dåliga paraplyer....

Dagen till ära grillade vi hela menyn på kolgrillen,,, jag tycker det blir lite mer "riktig" grillsmak än på gasolen....

Mumsligt gott var det!!!

Och efterrätten gick inte av för hackor den heller....

GodNatt hälsar Glocken från sin sköna position i soffan...

På lördagsmorgonen vaknade vi tidigt och var alla fyra i skogen strax efter 7...

Gick en superhärlig prommis med mycket klättrande off road i bergen,,,,,

Hundarna hoppade, skuttade njöt och for runt,,, och när vi sen väl kommer hem strax före 9 smakade frukosten himmelskt...

Sen låg vi bara och mösade i soffan i nästan 2 timmar och slökollade lite på TV,,,,

Sååååå Jädrans skönt,,, och sååååå Jädrans avkopplande,,, att inte känna nån stress för att vi måste utnyttja lördagen....

Glock tröttnade dock efter ett tag,, och gick ut i köket och slaktade grisen....

Det är lustigt det där,, att han leker, leker och leker med dom ett tag,, och sen är det som om han får nog och bestämmer sig att det är dags för grisen att gå till slakt,,,

Adjöss med den!!!

Då tyckte vi också att det var dags att röra lite på fläsket,,, så in med hundarna,, och så bar det iväg ut till Gålö för lite rolig spårträning....

Och jag gick ut ett sånt satans fint spår till Dollar...

Testade ett nytt ställe denna dag,, som jag inte gått på tidigare,,,

Det låg på andra sidan vägen mot ett spårställe som vi ofta använder oss av,, och som Thomas denna dag ville lägga ut Glock's spår på...

På "min" sida ser det ganska risigt, buskigt och snårigt ut,,, men jag tänkte Va Faan,, ska ju inte spåra så långt,, jag testar....

Och Jädrans i havet vad jag blev glatt överraskad,,, för efter att ha gått över en liten åker,,, så öppnade sig den vackraste av spårskogar jag stött på där ute på Gålö...

Nu hade jag ju bestämt innan att inte dra ut spåret så långt,,, men nästa gång vi är därute ska jag se hur långt det går att gå....

Denna lördag blev det drygt 900m...

Thomas la ett drygt 700m till Sheriffen,, och precis som vi ska lämna och åka iväg till Dalarö,, så ser vi hur det kommer en orienterare förandes,, och drar in i skogen,, precis där Thomas har lagt Glorres upptag...

Ja,Ja,, får se hur Sheriffen löser det...

Även så såg vi ett par som var ute och plockade svamp som cirkulerade i Glocken's spår...

Faan,,, det är dessa tider nu...

Men vi åkte vidare till Dalarö,, parkerade bilen och gick genom centrum ner till hamnen...

Där köpte vi varsinn glass, och satt och tittade på folk som flanerade uterfter vattnet...

SuperMysigt att sitta där i solskenet och se båtar passera,,, och Superbra träning för den översociala Sheriffen som vill hälsa på Allt och Alla...

Tiden går fort när man har mysigt,, så Glock's spår hann bli över 90 minuter gammalt innan dom kom iväg...

Men fint iväg kom dom,, och av orienterare och svampplockare märktes inte ett skit på Glockens fina spårarbete...

Han gick som på räls,,, och Thomas var såklart mer än SuperNöjd...

Dollar hade lite svårt att få fäste i sitt spår,, och började med att ta bakspår...

Surt,, gick ut jättefint,, tog rätt håll,, men vände efter ett par meter...

Jag vände honom bara,,, så iväg kom vi,, men det var ett fasligt snurrande till en början,, och det var inte förens vi kom ut på fältet som han fick fäste....

Sen spårade han fenomenalt,,,, och var vansinnigt noggrann,, och av den anledningen också jätteskön att gå bakom...

Lugnt och metodiskt löste han alla terrängskiften,

plockade alla pinnar 4+slut,,, och jag var trots bakspåret supernöjd efteråt,,, och inte alls lika dödstrött som jag brukar...

Stannde på vägen hem och köpte ny gris till Glock!!!

Tyvärr hade dom bara en kvar,, annars brukar ju jag köpa upp 5 i taget eftersom dom inte håller så länge...

Men nu hoppas vi att denna lilla rosa gris får ett låååångt liv och så att den överlever semestern...

Hem och börja förberda middagen inför kvällens födelsedagsfirande...

Hemmagjord jordnötssås fanns på önskelistan från jubilare,,, och självklart lydde jag...

Thomas åkte och hämtade födelsedagsbarnet på jobbet,,

fina, fina far och dotter...

och sen satt vi i köket och mösade medans kvällen middag tog form...

Glock och Martina ser ut som om dom pratar förtroligheter....

Inte ofta jag är nöjd och berömmer min egen mat,,, men denna kväll blev jag såååå satans nöjd...

Kycklingspett,,, jasminris,, superlyckad jordnötssås,, och en asiatisk gurksallad som var Magi...

Tror alla var lika nöjda som jag...

Och efterrätten vart precis lika bra,,, och intog samtidigt som Märta öppnade sina födelsedagspresenter....

Det blev en supermysig och ganska sen kväll...

Klockan hann passera midnatt innan vi kom i säng...

NattiNatti,, säger den lille Sheriffen...

Sen lördagskväll,,, resulterade i en sen söndagsmorgon...

Vid 7.30 stack T, hundarna och jag bort till Västerängarna för en kortare runda,, sen släppte T av mig hemma,, och skjutsade Martina till jobbet...

Själv har jag väl inte haft en av dom bästa dagarna i mitt liv,,, utan det blev en förmiddag fylld av jobbig panikångest....

Jag brukar inte prata om det,,, inte heller skriva om det,,, men nu känner jag att jag vill,, så därför gör jag det,,,

Scrolla den som vill....

Jag får inte sån där jobbig ångest speciellt ofta längre,,, faktum är att det är ganska så precis ett år sedan sist...

Men för några år sedan var jag riktigt illa däran,,,

Åkte in och ut på akuten,,, och olika psykmottagningar,,, helt övertydad om att jag skulle dö...
Låg inlagd och uppkopplad på EKG hela nätter,, fick göra arbetsprov,,, dvs cykla samtidigt som hjärtats funktion mättes,, och det fanns liksom inga fel,,,

ändå var sjukskriven i över 6 månader,, och visste inte från dag till dag,, om jag ens skulle klara av att ta mig ur sängen på morgonen...

Usch,, det var ingen rolig tid för varken Thomas eller mig...

Det var också då,, jag för första gången sen jag blev medlem på Stockholm Södra BK,, som jag sa NEJ till att vara spårläggare på spårtävling...

Andledningen att jag sa NEJ,, var att jag kände att jag kunde inte ta på mig det viktiga ansvaret som jag tycker att  det innebär att vara spårläggare på en spårtävling...

Vid den tidpunkten visste jag ju inte om jag skulle kunna vara kapabel att ta mig ur sängen på tävlingsdagens morgon...

Om jag vetat vilka konsekvenser mitt NEJ skulle innebära,, så hade jag självklart tagit chansen och erbjudit mig att vara funktionär även på denna tävling...

För Jag Älskar det Ju Egentligen!!!!

För genast fick jag höra rykten som spreds över att jag blivit en "Diva",,, 

och att jag efter alla framgångar med Dollar inte längre kunde nedlåta mig med att va funktionär,,,

att jag tyckte jag var "för mer" än alla andra....

(Senhävdade ju iofs vissa gulliga klubbkamrater att det enda jag bidrog med till Dollars framgångar, var att lämna över apporterna till Thomas på lydnadsträningarna,, något som vilken Idiot som helst skulle kunna klara av...)

I samma veva,, så slutade vi att gå upp till klubbstugan å hänga efter träning som vi tidigare alltid gjort.

Va Faan,, jag orkade knappt med mig själv eller min familj,,,,, ännu mindre orkade jag sitta och kvittra i klubbstugan,, även om jag under denna tid saknade det ibland..

Jag blev såklart ledsen när jag fick höra hur det tydligen pratades,, men just då orkade jag inte bry mig...

Jag kände att jag visst dragit mitt strå till stacken,, även efter att alla "framgångar" med Dollar kom...

Jag var funktionär på varenda spårtävling under 6 års tid,,,

jag var skrivare på lydnadstävlingar,,,

jag satt under en period som sekreterare  i styrelsen,,

jag stod i köket,,,

och jag var en del av "styrgruppen" när stortävlingen "Eldprovet" drog igång igen...

jag ville dra igång  klubbtävlingen "Föremålskampen" igen,, men fick inte OK från styrelsen,, då "föremålskampens" namn var någon annans påhitt......

Men mitt största misstag var att jag sa NEJ till funktionärsuppdrag på EN spårtävling,,, och plötsligt var man inte vatten värd hos vissa,,, och efter det bestämde jag mig för att ALDRIG mer vara funktionär på någan av Stockholm Södra BK'S tävlingar...

Å jag saknar det något så fruktansvärt,, som tur är har jag ju fått hoppa in och hjälpa till på andra klubbar,,,

Botkyrka, Värmdö, Tierp, Södertälje, Flen, Katrineholm för att nämna några,, och jag har ju även Bruks-SM i Malmö i augusti,, då "Divan" ska få äran att hjälpa till,,,
För så ser jag det,,, som en "ÄRA"

Oj då Hoppsala,, nu stack jag i ämnet något,,,, tycker ju att det är så skönt att skriva...

Nåväl,, Panikångest stod överst på menyn denna söndagsmorgon...

Och det är jävlar i havet inte kul alltså....

Svårt att i ord förklara känslan,,, men det är som att ha panik inne i sin egen kropp,, och bara vilja sticka därifrån....

Det går inte att ligga,, det går inte att sitta eller stå,, utan jag bara far runt som i panik över hela huset,,,  vill bara bort från något som jag inte själv ens vet vad det är...

lägger mig ner,,, tror att hjärtat som rusar ska stanna helt....

sätter mig,, det snurrar i hela huvudet,, och jag är övertygad om att jag ska tuppa av,, rummet liksom sluter sig omkring en..

Armarna domnar bort,, och jag får stickningar i ansiktet

Jag ringer hem Thomas som är ute med hundarna i skogen efter att ha skjutsat Martina till jobbet,,, bara för att jag klarar inte av att vara själv,,,

Thomas har ju varit med om detta tidigare stackarn,, han är van,, och vill att jag ska ta den lugnande medicin som jag fått utskriven,, men som jag helst inte vill ta...

Medicinen gör mig så loj,, så trött,, känner mig mest som en zoombie,, med ögon som hänger,, och sluddrande tal,,, där hela livet känns som om det går i ultrarapid...

Men den lugnar,, och det vet jag,,, och denna dag tog jag tacksamt emot pillren ,,, för jag vet att efter en stund somnar jag,, sover i 2 timmar,, och när jag vaknar är paniken borta,,, men den loja slöheten hänger kvar hela resten av dagen/kvällen...

Men loj och slö,,, så åker vi ändå bort till Södra och körde lydighet med D&G....

Jäklar va fint han går den lilla Glocken,, och vilken fin krypteknik han ser ut att få...

Det är en fröjd att stå brevid och njuta av finaste Sheriff!!!!

Dollar och jag lekte mest,, och det var som balsam för själen för mig...

Gick sen en härlig promenad i skogen,, och fick med oss massor med gulingar hem

Dom ska jag ställa mig och rensa nu,,, balsam även det...

Förlåt,, för att jag blev lite djup och lite väl personlig,, men jag behöver det ibland....

Nu var det ju som sagt var,,typ Ett år sedan senaste anfallet,,, och jag tror att det på nåt sätt hänger ihop med semester...

Får så mycket prestationsångest över att Allt,,, aktiviteter,,, umgänge,, väder,,,

Allt ska vara så perfekt planerat,, så när väl semestern infinner sig,,, så blir jag ett nervöst vrak....

Hoppas detta anfall var det enda tills nästa år.....

God Söndag!!!

Imorgon är den första RIKTIGA semesterdagen!!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Hajja, att jag igår var såååå jäkla trött när vi kom hem från Flen, så att jag inte orkade blogga😱Det har nog fanimej inte hänt tidigare, för jag såg fram emot att skriva redan igår.   Vi var hemma vid 16.30, då packade vi ur HobbeL...

  Ser tillbaka på veckan som gått, och njuter av att den innehållit så mycket hundträning. Gladast är jag över att jag hittat tillbaka till viljan och glädjen i att träna hund igen, Olsson ÄR verkligen en Toppenhund, om jag bara har orken och j...

Mmmmmmmmm, Morris, Min Morris❤️, trött och sliten, men Lycklig och fulltankad med kärlek, sitter jag nu i mitt älskade kök, och ser tillbaka på en helg fylld av villkorslös ren och skär KÄRLEK ❤️ Förstår knappt inte h...

  Men,,, sicken bra påskhelg det blev ändå. Trots att jag först var Väldans besviken över att det inte blev någon husvagnstripp....   Men jäklars som vi velade in i det sista fram och tillbaka, huruvida vi skulle åka eller inte... Det som ti...

   Veckan som gått har varit lugn. Vet ärligt talat inte riktigt vart dagarna tar vägen, jag tycker det är måndag, sen torsdag, sen puff💥helg.....   Jag har skönt nog varit pigg även på eftermiddagarna, och vi har varvat med att gå mys...